söndag 19 november 2017

Ibland.


Ibland känner man sig liten på jorden.
Självförtroendet vacklar.
Man tvekar och tänker att man inte passar in.
Man oroar sig.
Man känner sig ensam.

Ibland.
Kanske inte just idag.
Men ibland. 



måndag 13 november 2017

Måndagslistan


I morse låg det en tunn is på tjärn. Då var det dags. Winter is coming. Ingen chock i ju för sig. Det är ju rätt normalt ändå med is och frost så här när vi går från höst till tidig vinter...Jag klagar inte. Det blir lite ljusare än det bruna och mörka. Dessutom har jag bestämt mig för att inte hata vintern i år. Jag hoppas dock på mycket snö, annars kommer det bli svårare att icke hata. 

Tidigt i morse, vid gryningen låg Jupiter och venus alldeles intill varandra på himlen. Var det någon som såg det? Planeternas möte. Måste betyda något va. Något mer än det vetenskapliga menar jag. Allting rör sig konstant. Inget är stillastående. En positiv tanke tycker jag. 

Nu. Listan. 

INREDNING -   Kök. Där det magiska händer. Matlagning. Kaffekokning. Tevatten som kokar. Bakning. Kreativitet. Ett kök är alltid i rörelse på något sätt. Precis som planeterna. Jag har alltid gillat köket hemma hos Miranda Rebecca (ena halvan av For good luck). Titta här bara! Extra fint - takhöjden, kaklet och de små planeterna som dinglar i taket. 




Bilder lånade från Miranda Rebecca och Krickelin


MUSIK - Det var ett tag sen det hördes något från hans håll. Senast var det väl den här låten. Nu är han tillbaka, Eminem. Med en otroligt stark låt som ger en gåshud på sina ställen. Väldigt rå och avskalad. Poetisk men samtidigt rak. Att han dessutom får back up av Beyoncé gör ju inte låten sämre direkt. Sätt på er hörlurar, vrid upp och luta er tillbaka.


People.com


KULTUR - En skådespelerska som alltid får mig att rysa av välbehag är giganten Meryl Streep. Vilken skådis! Hon är dessutom väldigt bred i sin repertoar och spelar blandade roller. Även om många av dem, av självklara anledningar är starka kvinnogestalter. Nu är hon aktuell med ännu en gestaltning av en stark ladyboss, nämligen redaktören Katharine Graham. Den nya filmen heter The Post och är regisserad av Steven Spielberg. Läs om den här, men i stora slängar så handlar den om Watergate, vilket ju ledde till president Nixons avgång, och där tidningen Washington Post spelade en stor roll. Tidningen som ägdes och drevs av Graham. Ser fram emot den här filmen! Trailern kan ni se här. 

Streep som Katharine Graham i filmen The Post. Bild: Vogue.

Här kan ni se ett spännande möte mellan Meryl Streep och Anna Wintour, som kände Graham. De pratar om arbetsmiljön för kvinnor, hur stark Graham var och hur USA idag sitter i samma sits som då - men nu med Trump istället för Nixon. De pratar även om framtidstro och ett patriarkalt fall. Det tar bara fem minuter - in och lyssna på två enastående individer! 

 


MODE - Tuff, snygg och varm. Det är väl vad vi alla vill vara i vinter. De här skorna från Gram Shoes är en blandning av alla de tre - tuff, snygg och varm. Ja! 



MAT - Klockrent Coop! Kunde ej sagt det bättre själv. Lite så känns det faktiskt. Se den här videon. Bara gör det. 












fredag 10 november 2017

Fusk


Aja baja familjen Sandström Rimsbo! 
På tok för tidigt. 
Fast väldigt gott. 
Men redan? 
Nej. Jo! 
Åh...

Ibland händer det konstiga saker här i huset. Förr i tiden, när jag levde själv då var det otänkbart med glögg innan första advent. Otänkbart. Straffbart. Tänk om jag hinner tröttna innan jul?! Lite så. 

Nu står det faktiskt två glöggflaskor på bänken. Och ja, jag var med och handlade dem. Och ja, jag har smakat. Och nej, jorden gick inte under. Gott var det också. 

Den här fredagskvällen är det Astrids tur att bestämma fredagsmiddag. Hon har valt färsk pasta, köttfärssås och svarta oliver. Hon hade på sig gula hörselskydd ovanpå sin mössa när vi var och handlade. Och sin fuskpäls. Kunde inte bli bättre. Fashionista... 


Nu lyssnar vi på musik, smuttar på glöggen och ska snart börja med maten. Fredagkvällen har lagt sitt lugn över hela gården. Precis som frosten som aldrig försvann utan har legat vit hela dagen, trots att solen sken på dagen. 

Jag har även pratat med mitt lilla girlgang idag, och det är alltid mysigt. De där två som båda två bär på varsitt nytt liv. Mina järnladys <3 

Här kommer fredagens lista som hörs ut genom högtalarna och sprider sig i huset. Bara brudar. Såklart. 




- Nu är jag hungrig mamma! 

Dags att börja laga mat. 
Ha nu en fin fredag! 







onsdag 8 november 2017

Att trycka på paus



Ibland är det behövligt att trycka på paus. En liten miniverklighetsflykt. Om så bara för en helg. När det pirrar och spänner i kroppen och man känner sig så liten så liten. Små saker som att mackan hamnar med smöret nedåt på golvet, hundbajspåsen spricker och kaffet tar slut. Små saker som blir droppar som välter en enorm bägare. 

Vi var ganska slitna i själen både jag och Martin. Så vi packade bilen, lånade en nyckel av fina mamma och pappa och styrde kosan mot Uppsala. Vi hade ingen plan. Behövde bara pausa och ha en skön helg. 

Uppsala fanns där. Som det alltid gör. Men sina egna hittepåsaker. Uppsala känns som en egen liten värld. Saker som gäller på andra ställen fungerar oftast tvärtom där. Skönt på något sätt. Kanske beror det på studentandan. En hel stad skapad av studenter. 

Vi landade i mamma och pappas lägenhet. Lagade god fiskgryta och umgicks med varandra. Ett och annat parti finns i sjön. Barnen frågade om vi kunde besöka Botaniska Trädgården dagen därpå, och så blev det. Som att resa utomlands. Varmt och fuktigt. 

Pelle Svanslös Lekplats som är så förtjusande fin mitt i Engelska Parken bakom Carolina Rediviva. Barnens favorit. Jag undrar alltid varför inte alla lekparker är byggd som denna.  

Jag och Martin passade på att kika in på Gamla Kyrkogården som är så vacker. Den har anor från 1600-talet och känns som en egen liten värld. Eller som en film. Magiskt blev det då mörkret föll över alla tända ljus, alla helgons dag som det var. 

Domkyrkan fick sig ett besök också. Som varje gång. Är svårt att låta bli att gå in. Den är så pampig och vacker. Lite Harry Potter över den faktiskt. Och så doftar det ljuvligt. 

Ibland behöver man göra en paus. 
Det behöver inte vara märkvärdigt över huvudtaget. 
Bara umgås och strosa.
Prata och diskutera. 
Berätta om gamla byggnader, starka kvinnor och kungar. 


 
















lördag 21 oktober 2017

Here

Cercei. 

Ibland måste man fira. 
 För att bekräfta att det du gör känns bra. 
Och rätt. 

Och ibland finns det kanske inte en arbetsgivare 
som bjuder och firar.
Kanske måste man fira sig själv då. 
Om man är ensam i det man gör. 

Sin egen bosslady, ni vet. 

Sen finns han alltid där och skålar. 
Och de där tre vännerna som peppar och pushar. 
Tack. 




Och albumet som fastnar, känns och trycker lite extra just nu.