Midsommar

Dagenföreklädning, som sig bör i byn.

Jodå. Trots rådande fotbollsfeber (som man kan titta på om det råååkar vara av misstag, och om fotbollsspelarna är snygga, men bara då.) och englandssoppan, så blev det midsommar i alla fall. I år igen. 

Dagen före gick vi ner till majstången för att klä den inför fredagen. Barn tumlade omkring, vi band kransar, drack kaffe och pratade om vädret och sådant traditionellt midsommar(kall)prat. 

Som småbarnsförälder så var det inte så lätt att sitta still och faktiskt få något klätt över huvud taget. Och då menar jag inte att min fem- och åttaåring inte kan sköta sig själva, för det kan de. Nej, det är den där lilla pälsiga saken som jag talar om. Martin gick till slut hem med henne så att jag kunde ägna mig åt blomster. 

Inget regn?

Sen själva aftonen. Traditionell lunch hos oss, innan majstångsresning. Eller, majstångsresningar ska jag väl säga. Så dumt att Martins by har samtidigt som vi (för er som inte visste så firar dalfolket midsommar i flera dagar med resningar i olika byar på olika dagar), såklart. Typiskt. Jag har i tolv år varit med Martin i hans barndomsby, men i år blev jag kvar här. 

Min morbrors fru Ulla och jag

Bror och kusin, aka skäggligan.

Pappa, mamma och morbror Kjell

Trött?

Lucy, som snabbt räknade ut att det äts väldigt mycket på midsommar sprang runt som en galen, hungrig get och försökte charma till sig något gott hos alla. Ingen gick dock på det. Då blev hon förs väldigt arg och skällde på oss. Och sen blev hon mycket mycket trött. Från fullt ös till medvetslös. 

Rörstrands "Gröna Anna" dukades det givetvis med.

Efter lunchen svirade Martin om till masdräkt, tog fiolen och kidsen och åkte till hembyn. Resten av gänget vilade lite innan det var dags att knalla till majstångsresningen.

 

(Här tar mina kamerabilder slut då det visade sig vara rätt komplicerat att jonglera kamera och en galen valp samtidigt...blev dock en mobilbild)

Och där var den på plats! Lika svettigt varje år. 

Innan vi visste ordet av så var stången uppe och det var dags för dans. Små grodorna t.ex. Visste ni föresten att den visan från början är en nidvisa som engelsmännen använde för att driva med fransmännen. Ha! Och när man tänker efter så är den ganska hånfull? Stackars grodorna, intet ont anande. 

Det blev en relativt tidigt midsommarkväll för mig. Åt middag med mamma och pappa och pratade om ditten och datten tills mitt huvud sa ifrån och jag fick gå in och lägga mig. Huvudvärk är det sämstaste som finns om ni frågar mig...

Det har i alla fall varit en perfekt sommarhelg. Varmt, inget regn och man undrade nästan om det verkligen var midsommar?!

Sen lyckades jag inte fånga barnen på en enda bild under helgen. Astrid har fladdrat omkring som den virvelvind hon är. Hon blev polare med en av våra sommargäster och har knappt varit hemma. Rasmus har hängt med sin kusin. Ingen av dem sitter och äter så vidare värst länge, utan det sker mer på nåder. Så de fastande tyvärr inte på bild i år. 

Nu är det dags för popcorn och film tillsammans med de förlorade barnen.  

Hoppas ni har haft en mysig helg!