Magasinet Foto x 3

Efter detta så fick vi äntligen till en träff, Linda och jag. På tiden! Har inte setts på hela sommaren. 

Vi bestämde oss för att ses på Magasinet för att se Foto x 3, som är inne på sin sista vecka nu. Utställningen visar tre av Sveriges främsta fotografer - Helena Blomqvist, Magnus Wennman och Nygårds Karin Bengtsson. Förutom att alla tre har anknytning till Dalarna, så var den gemensamma nämnaren i utställningen barnet. Barn som skildras i olika sammanhang, och med olika fotografiska uttryck.  

Magnus utställning är väldigt gripande och med en klump i magen får man tårar i ögonen när man vandrar omkring bland hans sovande flyktingbarn. Utställningen kallas Där barnen sover.

Utställningen visar de två miljoner (!!) barn som är på flykt från kriget i Syrien, och som många har berövats sina familjer. En liten pojke hade sett sin syster bli dödad, och nu på flykt befann han sig fortfarande i chocktillstånd. En annan var rädd för kudden, då den representerade natt, mörker och otrygghet...mamman berättade att hon försökte göra kuddarna mysiga genom att bygga små kojor av dem på dagen. Vissa barn är födda på flykt, anda flyr själva utan sina föräldrar. 

Ja...berättelserna var fruktansvärda och även så nära. Vissa saker som dessa barn var rädda för som mörker t.ex. är samma rädslor mina egna barn har. Så nära, men ändå så långt bort. Fruktansvärt...

Bild: fotografiska.eu

Bild: worldpressphoto.org

På en av väggarna stod hela Barnkonventionen...rad efter rad. Även den som en käftsmäll. Nästan som ett hån. Gäller den bara vissa barn undrar jag?

 

Vi var själva på utställningen. Vilket gjorde att vi kunde strosa runt som vi ville, utan avbrott. Förföljda av Vargsången från Ronja Rövardotter som spelades i Wennmans kub med de sovande barnen, gick vi vidare till Nygårds Karins kub. 

Till skillnad från det kaos ett krig för med sig så möttes vi här av stillhet. Bengtsson arbetar, som Blomqvist med att iscensätta alternativa verkligheter. Den här utsällningen kallar hon The Fool, The Forest and Other Stories.

Vi gick tysta runt ett varv och betraktade verken. Sen tittade vi plötligt upp och sa, nästan samtidigt att det kändes som att man kunde gå in i bilderna. In i världarna. Lustigt att vi kände samma sak, för i broschyren läste jag efteråt att Bengtssons bilder suger in betraktaren i ett vakuum. Och precis så kändes det på något vis. Väldigt tidlöst.

  

Bilder: nygardskarinbengtsson.com

Den sista kuben, Helena Blomqvist kub tog oss in i en drömvärld. Påminde lite om Where the wild things are, tyckte vi båda två. Blomqvist kallar utställningen för Slumberland och är en resa in i en pojkes surrealistiska drömvärld. Inspirationen har hon hämtat hos sin egen sons drömmar. Fiktion och verklighet blandas och skapar en egen visuell värld. 

Bild: photography-now.com

Bild: photogrist.com

(Tycker att huset på bilden ovan påminner om vårt eget Halloween Haunted House, inte sant? )

Jag gillade hela utställningen. Snyggt uppbyggt med kuberna, att man liksom klev in i respektive fotografs egna värld, och att allting utanför stängdes ute. 

Den vackra byggnaden och miljön i sig pockade såklart på uppmärksamhet och vi fotade lite här och var. Här, en snygg pil på golvet om jag inte minns fel. 

Hej då Magasinet!

Ses säkerligen snart igen.