Bebisar i all ära. Det är gosigt och gulligt såklart. Men känslan att se sina barn bli stora och utvecklas till egna individer med egna livsåskådningar och...ja...egna liv helt enkelt - det är så mäktigt! Hade inte kunnat föreställa mig hur märkligt det faktiskt är. Och för vår del har den resan precis börjat. Vår fantastiskt snälla och coola kille har blivit tio år! Två hela händer. Och han har blivit så stor. Både på längden (vi har snart samma skostorlek...) och i sinnet. Så mysigt att sitta och prata och höra om hans sätt att se på världen. Så mycket klokheter, och mycket eftertänksamhet. Fina killen!
Det slog mig även i tisdags att jag varit mamma i tio bloody år! Det är ju helt knasigt ju! TIO ÅR. Fantastiskt. Det är ju faktiskt värt att fira!
Smskonversation med Caya.
Det blev traditionell väckning med sång, frukost och paket. Så klart. Rasmus sken av lycka prick hela dagen. Den lyckan spred sig till oss andra och vi gick alla omkring och smålog.
På kvällen bjöd vi in några vänner och släkten för kalas med mat som Rasmus önskat.
Självklart åt vi tacos.
Det bästa som finns om du frågar tioåringen.
Två stora tioåringar som fyller med bara tre dagars mellanrum
och som har följd varandra hela livet.
Del av presentbordet. Jag vill ha jackan!
Lyckligtvis så blev Rasmus förkyld efter sin födelsedag vilket betydde att han har fått sitta och spela Sims 4 hela dagarna. Så han har ej klagat. Nu börjar han bli frisk men hostar till lite varje gång vi påpekar det...man får inte vara dum.
FINA DU!
Det ska bli så kul att få följa med dig på din resa genom livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar